I USA finns som bekant några av de största och mest kända kasinona, i till exempel Las Vegas och Atlantic City. Men i landet i stort är hasardspel och kasinon hårt reglerade; i många stater är det inte tillåtet alls. Däremot finns det en hel del kasinon i flera av de staterna ändå, kasinon som drivs av indianer i reservat. Anledningen till att de kan göra så, är att indianreservat har visst självstyre och inte lyder under staters lagar. Men vägen hit har varit, och är än idag, kantad av kontroverser.
Allt började egentligen på 1970-talet, när ett gift par fick en räkning på fastighetsskatt på sin husvagn. Paret var Chippewaindianer och bodde i ett reservat i Minnesota och hade aldrig förut behövt betala fastighetsskatt, så de bestämde sig för att överklaga. De överklagade ända till amerikanska hovrätten, där de fick rätt. Hovrätten hävdade att stater inte har rätt att beskatta indianer som bor i reservat, och inte heller rätt att säga vad indianer får göra i sina reservat. Detta gjorde att dörrarna öppnades för indianer att kringgå reglerna som fanns för till exempel hasardspel i staterna. På bara några år började indianstammar driva bingohallar på flera platser runt om i USA.
Självklart var detta kontroversiellt och väckte uppståndelse och protester: flera indianreservat satte sina egna regler för kasinon, där öppettider och maxgränser för jackpotts inte alls stämde med de som fanns i den berörda staten. Flera gånger försökte man få indianerna fällda för lagöverträdelse och gång på gång fick indianerna rätt i domstolar. Man var orolig för att indianernas kasinon skulle konkurrera ut andra kasinon och att indianerna skulle börja tjäna för mycket pengar. I slutet av 1970-talet försökte man till och med bevisa att indiankasinon var grogrunder för organiserad brottslighet och att de därför inte skulle få finnas. Efter många års undersökning, kunde man dock inte bevisa att så var fallet.
1988 kom en lag som hette Indian Gaming Regulatory Act (IGRA). Enligt denna lag har indianreservat självstyre och får själva bestämma över spelande, men de måste ha en dialog med staten de befinner sig i och amerikanska staten har högsta befogenhet över spelverksamheten, även i indianreservaten. Denna lag har ifrågasatts flera gånger, och det finns fortfarande olösta tvister i domstolar runt omkring i USA som gäller IGRA. Då inkomsterna hos indiankasinon ökade kraftigt efter IGRA, bestämde man sig för att inrätta en speciell spelkommission: National Indian Gaming Commission. Detta är en statlig myndighet som bevakar hasardspel i indianreservat, dess medlemmar är noga utvalda och väljs på tre år var.